Channa Riedel läser ur sin poesidebut Karlsbad som är ett försök att skriva en familjehistoria, där släkttrådar klippts av eller spunnits i oregerliga riktningar. Boken utgår från hennes sudettyska-judiska familjs flykt från Karlsbad under andra världskirget, och frågar sig hur denna bakgrund  ännu generationer senare präglar den tid diktjaget befinner sig i.

Foto Channa Riedel: Noomi Riedel.

Ida Börjel läser ur sin nya bok Omsorgslabyrinten som är en dialog i diktformat, förd inuti ett museimagasin, med instuckna dithörande tillståndsrapporter. 

Foto Ida Börjel: Daniel Wester

Steve Sem-Sandbergs författarskap är unikt. Med romaner som ”Theres”, ”De fattiga i Lódz” och ”W” har han utforskat den europeiska historien på ett sätt som ingen annan. Med språklig rikedom och ett absolut gehör för historiens små och stora krusningar har han skärpt samtidens blick för det dåtida.

På Göteborgs Litteraturfestival samtalar han med Ingrid Elam om sitt författarskap.

Foto Ingrid Elam: Johan Wingborg. Foto Steve Sem-sandberg: Thron Ullberg.

I både Hanna Nordenhök och Henrik Bromanders senaste böcker trängs olika nutida erfarenhet sida vid sida.

I Henrik Bromanders Medborgare – hans första novellsamling – möter läsaren bland annat en miljöaktivist med prickskyttegevär, ett medborgargarde på gränsen att spåra ur och en kvinna som kämpar för att försvara sin minkfarm.

I Hanna Nordenhöks roman Underlandet driver en kvinna omkring på den amerikanska västkusten och uppger sig för att vara ett barn. På ett hotell i Aten blir två rivaliserande katalanska journalister indragna i ett högt spel om fakta och fiktion. I en lyxvilla på skånska slätten barrikaderar sig en hemmafru som väljer att ljuga på andras bekostnad för att behålla det enda liv hon står ut med att leva.

Hur gör författarna för att fånga en tid fylld av sken och konfliktfyllda perspektiv?

Hör Hanna Nordenhök och Henrik Bromander i ett samtal med Martin Engberg om den litterära formens betydelse för vad som går och inte går att fånga av den tid vi lever i.

Foto Henrik Bromander: Emil Malmborg. Foto Hanna Nordenhök: Elvira Glänte

Chika Unigwe skriver sig rakt in i samtida erfarenheter av migration, identitet och diaspora. Hon är född 1974 i Enugu, Nigeria och flyttade 1995 till Turnhout i Flandern. Hon har gett ut fyra romaner och även publicerat noveller, essäer, lyrik och läroböcker. Unigwe skriver på både flamländska och engelska. 2012 tilldelades hon Nigeria Prize for Literature för romanen On Black Sisters´ Street. Unigwe är för närvarande bosatt i Atlanta, Georgia. Med ”Bättre aldrig än sent” introduceras hon på svenska.

I samtal med Elisabeth Hjorth, författare och professor i litterär gestaltning.

Foto Chika Unigwe; Koen Broos. Foto Elisabeth Hjorth: Maja Kristin Nylander

Ett drygt halvår efter att ha tillträtt på posten berättar Göteborgs-Postens kulturchef Johan Hilton om sina planer för stadens kultursida, och vilka erfarenheter han redan har gjort. Vilken betydelse kan en kultursida ha för litteraturen i staden, särskilt i en tid när offentligheten är mer splittrad än någonsin? I samtal med Mattias Hagberg.

I del två av projektet Litterära förbindelser läser barn- och ungdomsförfattaren Malin Eriksson Sjögärd en nyskriven text om Dalsland!

I projektet litterära förbindelser vill Göteborgs Litteraturfestival, Dalslands Bokdagar och Trollhättans poesifestival skapa litterära kopplingar mellan sina respektive tre städer. Städer som delar ett industriellt förflutet, och alla har genomgått en identitetsmässigt metamorfos i och med den postindustriella tid vi befinner oss. I projektet bjuder vi in konstnärer och författare att skapa platsspecifika verk eller texter.

Malin Eriksson Sjögärd har skrivit ett trettiotal barn- och ungdomsböcker och är översatt till flera språk. Hon är även konstnärlig lektor i kreativt skrivande på Linnéuniversitetet. Hon är född och uppvuxen i Åmål och bor och skriver idag på släktgården utanför Åmål, där hon också hittar mycket inspiration till sitt skrivande. Bland hennes senaste böcker finns "Fat Dance" (2021), ett slags uppdaterad ”Fucking Åmål”, ”Kattvännen”(2021)  som lyfter glesbygdsproblematik i magisk belysning, och lättlästa serien om lantbruksintresserede Hugo på Hulta Gård.

I projektet litterära förbindelser vill Göteborgs Litteraturfestival, Dalslands Bokdagar och Trollhättans poesifestival skapa litterära kopplingar mellan sina respektive tre städer. Städer som delar ett industriellt förflutet, och alla har genomgått en identitetsmässigt metamorfos i och med den postindustriella tid vi befinner oss. I projektet bjuder vi in konstnärer och författare att skapa platsspecifika verk eller texter.

Under den här programpunkten får du höra ingen mindre än Olivia Bergdahl läsa en nyskriven text om sjömanskyrkan!

Foto Olivia Bergdahl: Ola Kjelbye

Olivia Bergdahl blev svensk mästare i Poetry Slam när hon var 17 år gammal, och sedan världsfyra året därpå. Hon har tidigare gett ut diktsamlingen Demo samt, med stråkkvartetten Olivias Poesiorkester, skivan Eldorado.
Efter Ekot kom ut våren 2015 och var Olivia Bergdahls första roman.
2019 utkom hon med Augustnominerade och kritikerrosade sonettkransen Barnet.

Våren 2022 är hon aktuell med romanen Vård & omsorg, en bok som forsar fram i en dialog mellan en mamma och hennes ofödda barn, en gripande roman om att som lyckligt gravid kastas in i det mörker som en cancerdiagnos är, och överleva.

Få kan lika mycket om Göteborg som kåsören och journalisten Kristen Wedel. Göteborgs Litteraturfestival bad honom plocka fram en alldeles egen kanon för hemstaden. Vilka litterära skildringar av Göteborg är mest ikoniska?

Under den här programpunkten skulle Kristian Wedel ha samtalat med Marie Hermansson. Hon har tyvärr tvingats ställa in och därför har vi satt in denna programpunkt istället.

Foto Kristian Wedel: Anders Ylander

Välkomna till Skeppet! Ta en öl, ät en bit – eller gör vad du vill innan litteraturen drar igång!