Vi får besök av Monika Fagerholm som tillsammans med Kajsa Bergström Feiff pratar om den mångfald av världar som ryms i Fagerholms böcker.
Foto Monika Fagerholm: Ida Pimenoff
I Maja Lundgrens senaste roman Den skenande planeten befinner vi oss långt hemifrån. På vilket sätt har “den idylliska planeten Zarmina” med vår tid och vår planet att göra? Mattias Hagberg följer den röda tråden i ett författarskap som skildrat allt från Pompeji till sexism på en kvällstidnings kultursida – och nu gett sig ut i rymden.
Foto: Stefan Tell
Det finns en tradition inom den spekulativa fiktionen där författare utmanar och leker med könsnormer och könsordningar. Författare som Ursula K Le Guin, Margret Atwood och Samuel R Delany brukar nämnas i detta sammanhang. Kan science fiction vara en väg till insikt om sexualitetens väsen? Och vad är egentligen utopi och dystopi i det här sammanhanget?
Kristofer Folkhammar och Jessica Schiefauer samtalar med Martin Engberg om litteraturens möjligheter att bryta ingrodda föreställningar och bygga nya världar.
Jessica Schiefauer – Foto: Hillevi Nagel
Kristofer Folkhammar – Foto: Sara McKey
Läskavalkad. Våra besökande författare läser. Sara Bergmark Elfgren, Khaled Alesmael, Elin Grelsson Almestad, Mats Söderlund, Jessica Schiefauer, m.fl.
Foto Khaled Alesmael: Fadi Khattab Foto Kristofer Folkhammar: Sara McKey Foto: Jessica Schiefauer: Hillevi Nagel Foto Elin Grelsson: Matilda Rahm Foto: Sara Bergmark-Elfgren: Henric Lindsten Foto Mats Söderlund: Göran Segeholm
Festivalen förflyttar sig till Kvartersscenen 2a Lång där kvällsprogrammet tar vid. Här finns bar och möjlighet att köpa mat. Där umgås vi, lyssnar på upp läsningar och dagens sista samtal.
I Jerker Virdborgs böcker är världen ofta bekant. Och samtidigt är det något som inte riktigt stämmer. Martin Engberg pratar med Jerker Virdborg om hans författarskap, och verkligheten i de virdborgska världarna.
Jerker Vidborg – Foto. Martin Stenmark (Jeker Virdborgs senaste bok heter Sommaren, syster!)
En hel generation har vuxit upp med Suzanne Collins berättelse om Katniss Everdenns kamp mot den brutala diktaturen i Panem. Miljoner läsare har fascinerats av den värld och den historia som Suzanne Collins byggt upp. Men varför har den fått ett sånt genomslag? Och vilken betydelse har den för unga människors bild av världen?
Ett samtal om Suzanne Collins popkulturella klassiker med författaren Elin Grelsson Almestad, trogen läsare av Hungergames, och Mattias Hagberg.
Foto Elin Grelsson: Matilda Rahm
Apokalypsen har en stark ställning inom litteraturen. År efter år kommer nya berättelser om totalitära samhällen, om livets kollaps och om miljöns sammanbrott. Varför gillar vi när världen går under? Varför vill vi så gärna ta del av berättelser om undergången?
Handlar det om verklighetsflykt? Eller om tröst?
Och vilken betydelse har undergångsskildringen i en värld som ter sig allt mer dystopisk för varje år.
Mattias Hagberg samtalar med författaren Mats Söderlund och litteraturvetaren Jerry Määttä om dystopier, apokalypser och postapokalypser i litteraturen och i verkligheten.
Foto Mats Söderlund: Caroline Andersson
Mary Mold är konstnären och författaren Leif Holmstrands bakvända hyllning till Mary Shelly och monstret. Skulpturen består av en liggande svart textil kroppfylld med svart tagel och plast som vilar på en liten ö av samma material.
Leif Holmstrand har lång rad verk och utställningar bakom sig. I sin konst undersöker han ofta den monstruösa kroppsligheten, i positiv bemärkelse, och ifrågasätter det köttsliga subjektets gränser – och därmed världens. Han ställer frågor om förgänglighet och död. Vilket också kan sägas vara utgångspunkten för Mary Mold.
GBG Romanfestival visar detta verk i ett separat rum. Och under den här programpunkten pratar han om verket med Martin Engberg.
Foto Arash Arfazadeh
Monstret och det monstruösa är en återkommande bild, inte bara i populärlitteraturen utan också i nyhetssammanhang. Fruktansvärda handlingar beskrivs ofta med hänvisning till det monstruösa. Där människan slutar tar monstret vid, tycks vi mena.
Men är det så enkelt? Är det inte i själva verket så att vi behöver mörkret och monstret för att bli mänskliga? Kan det till och med vara så att monstret är en väg till det mänskliga, snarare än dess motsats?
Martin Engberg samtalar om monster och människor med litteraturvetaren Jerry Määttä, expert på skräck och SF-litteratur. Judith Kiros, kulturskribent och monsterfantast. Samt Sara Bergmark Elfgren – en av författarna bakom Cirkel, aktuell med romanen Norra Latin.
Foto Sara Bergmark Elfgren: Henric Lindsten
Monumental! Väldig! Storslagen! Efter några års tystnad släppte den amerikanske författaren Paul Auster sin roman 4321 vinter 2017. Det var en enorm litterär satsning, något utöver det vanliga, en över tusen sidor lång berättelse om en mans väg genom det amerikanska samhället under efterkrigstiden.
Att romanen var stor, i fysisk bemärkelse, var alla överens om. Men var den bara omfångsrik? Och varför måste alla amerikanska författare klämma ur sig sin ”stora amerikansk roman”?
Mattias Hagberg samtalar med litteraturkritikern Ingrid Elam och poeten Ragnar Strömberg om Paul Auster, och om amerikansk litteratur och drömmen om att fånga ett helt land i en enda roman
Foto Paul Auster: Lotte Larsen
Foto Ingrid Elam: Johan Wingberg
Foto Ragnar Strömberg: Emelie Asplund
Vilka romaner från 2018 kommer leva vidare? Vilka tendenser inom litteraturen har blivit tydliga?
Ingrid Elam, kritiker och litteraturvetare, samtalet med Martin Engberg och Mattias Hagberg om romanåret som gått.
Foto Ingrid Elam: Johan Wingborg
Foto Martin Engberg: Kalle Sanner
Foto Mattias Hagberg: Carina Gran
Mattias Hagberg och Martin Engberg – festivalens arrangörer – hälsar publiken välkommen med ett invigningstal.
Foto Martin Engberg: Kalle Sanner
Foto Mattias Hagberg: Carina Gran