När Lars Norén gick bort förra året lämnade han ett stort författarskap efter sig, ett författarskap präglat av viljan att överskrida såväl språkets som samhällets gränser. 

Kritikern och kulturskribenten Sara Abdollahi har med passion följt och läst Lars Norén under många år. Det har även poeten Johan Jönson. Möt dem i ett samtal tillsammans med Mattias Hagberg om ett av svenska språkets mest säregna röster som aldrig slutade utmana. 

Innan samtalet börjar läser skådespelaren Sanna Hultman stycke ur Lars Noréns dagböcker

Lars Norén. Fotograf: Bobo Ericzen

Agota Kristofs trilogi, som består av de tre kortromanerna “Den stora skrivboken”, “beviset” och “Den tredje lögnen”, har påverkat såväl kritiker som läsare. Agota Kristofs korthuggna med precisa prosa verkar bära på ett löfte om en förnyelse av skönlitteraturen. Men hur? Och, kanske framför allt, varför?

Poeten Jenny Tunedal och prosaisten Mats Kolmisoppi samtalar med Martin Engberg om Agota Kristofs enkla men kraftfulla romankonst.

Innan samtalet börjar läser skådespelaren Sanna Hultman ett stycke ur Agota Kristiof romantriologi.

Agota Kristof. Fotograf Ulf Andersen

Elin Boardy är fascinerad av Carl-Michael Edenborgs roman “Mitt grymma öde” om Georg Friedrich Händel. En bok som hon beskriver som både hemtam och exotisk, skriven med ett uppfriskande vanvördighet och egensinne. “Det är ett språk som är utan hejd, på ett sätt är det för mycket, hela tiden. Den är svulstig och barock och ljuvlig, och Edenborg har tagit sig an Händel och gjort honom till sin egen”, säger Elin Boardy.

I serien “Jag vill prata om din roman” bad Göteborgs Romanfestival en författare att själv välja sin samtalspartner. Det skulle vara någon vars skrivande intresserade författaren särskilt, och som i sin tur kunde tänkas vara intresserad av förfrågans författarskap.

Elin Boardy. Fotograf: Emelie Asplund

Carl-Michael Edenborg. Fotograf Cato Lein

När Göteborgs Romanfestival bad Jessica Schiefauer välja en annan författare som hon skulle vilja prata med svarade hon omedelbart Sofia Stenström som under 2020 gav ut romanen Magic Love Pixi. En bok som på sina håll recenserades som “en bok om sex”, men Jessica Schiefauer menar att det snarare är en bok som använder sex för att gestalta något annat. Om bland annat det och hur Stenströms språk rör sig mellan det poetiska och det köttsliga, och vänder ut- och in på klcihér vill Schiefauer prata med Stenström om.

I serien “Jag vill prata om din bok” bad Göteborgs Romanfestival en författare att själv välja sin samtalspartner. Det skulle vara någon vars skrivande intresserade författaren särskilt, och som i sin tur kunde tänkas vara intresserad av förfrågans författarskap.

Jessica Schiefauer. Fotograf: Hillevi Nagel

Sofia Stenström. Fotograf: Magnus Liam Karlsson

Pär Thörn har länge varit en litterär förebild för Henrik Bromander. Det han särskilt uppskattar är den vardagliga tonen som när som helst kan slå över i det bisarra och konstiga. “Pär har ett sätt att skriva på som känns okonstlat och skenbart enkelt och det väcker min egen skaparlusta, det bästa kriteriet för god litteratur enligt mig”, säger Henrik Bromander.

Pär Thörn vill å sin sida gärna prata med Henrik Bromander om att förflytta sig mellan olika medier, “serier och teater för hans del och poesi, ljudpoesi, ljudkonst och performance för min del.” Han nämner också intresset för subkulturer som något de har gemensamt.

I serien “Jag vill prata om din roman” bad Göteborgs Romanfestival en författare att själv välja sin samtalspartner. Det skulle vara någon vars skrivande intresserade författaren särskilt, och som i sin tur kunde tänkas vara intresserad av förfrågans författarskap.

Henrik Bromander Foto: Emil Malmborg

Pär Thörn

Romanåret som gått

En av romanfestivalens stående och uppskattade programpunkter.

Ingrid Elam och Victoria Greve är storslukare av romaner, tillsammans med Martin Enberg pratar de om vad som är värt att uppmärksamma i det gångna årets utgivning. De pratar också om och hur ett professionellt läsande är förenligt med att drabbas av ett litterärt verk.

Ingrid Elam är mångårig kritiker, Victoria Greve, kritiker och redaktör på GP. Båda har suttit i juryn till Augustpriset. Martin Enberg är förutom arrangör för Göteborgs Romanfestival, författare, kritiker och sitter i kulturrådets arbetsgrupp för skönlitteratur.

I en artikel i SvD med titeln “Försvar för rätten att drabbas av en roman”, skrev Åsa Arping förra året att kritikern ofta förväntas ställa sig över ett verk, avkoda det och överlista det, men att det finns nya kunskaper att vinna ifall de egna reaktionerna istället för att uteslutas ur ekvationen, beaktas.

Är det trots allt inte det ett konstverk väcker i oss som gör oss engagerade i det? Är det i så fall verkligen mer professionellt att bortse från detta engagemang, än att bejaka det?

Göteborgs Romanfestival lät sig hur som helst inspireras av Åsa Arpings artikel i valet av årets tema. Här samtalar hon med Mattias Hagberg om “rätten att drabbas av en roman”.